Det gör ont, i själen gör det fruktansvärt ont. Allt gammalt är ännu inte ärr, en del är öppna köttsår. Dom varar och blöder, det känns som om jag ska förblöda av smärtan ibland. Det gör fruktansvärt ont inuti, denna svarta ångest. Den drar i mig, sliter i mig, äter mig inifrån och ut. Dag som natt. Drömmer mardrömmar, drömmar om människor som är döda, drömmarna känns ibland så sanna att jag knappt vågar kliva ur sängen när jag vaknar om natten. För vaknar gör jag, flera ggr varje natt och numera undrar jag hur det kändes förr då man sov en hel natt utan mardrömmar, utan ångest.

Här bor en själ med många köttsår, dom syns bara inte eftersom dom alla sitter inuti. Det kommer aldrig försvinna men kanske kan dom bildas till ärr?  Jag vill inget hellre än att vara som alla andra välmående människor.

Ibland önskar jag att mitt samvete var lika svart som min ångest, då kanske jag någon gång kunde säga ifrån till alla som beter sig illa. Jag skulle våga avsluta relationer som inte ger mig någonting. Jag skulle våga göra det som är bäst för mig..och min familj.

Visst är det konstigt hur mycket människor man älskar kan bära upp en över smärtan? Dom får mig att kämpa då jag helst av allt skulle vilja ge upp och lägga ner alltihopa.

Depression, panikångest,....tänk vilken vanlig folksjukdom, men hur accepterat är det att må dåligt?? Jag känner många som anser att dessa inte finns, det är rent utav påhitt. Men dessa känslor kan dom iaf aldrig ta ifrån mig, och en sak vet jag säkert dom är inte normala och absolut inga påhitt...

FLER BESÖKARE?

Tävla och bli veckans blogg!

Bli omskriven och få fler läsare!



(tyckte din blogg var väldigt läsvärd), liksom, välkommen till verkligheten...

Hej gumman!

Hur är det med dej?

Lova att du ringer när du har det jobbigt!

Jag finns här för dej, även om jag kanske inte förstår kan jag iaf lyssna och trösta.



Tycker om dej <3

jag finns också även om det inte alltid märks!

dom som tror att det är påhittat har själva inte mått dåligt, dom förstår inte hur det är!

kram!

Tack Sara...du är så gullig! Kramar