Lördag..
inatt klockan 02 tog vi blodsocker på Adrian som såg bra ut. Imorse klockan 07.30 var jag uppe med tuppen och tog blodsocker och stack honom i benet med insulinsprutorna. Måste erkänna att det kändes rätt jobbigt imorse när jag skulle sticka. Kommer man någonsin att "vänja" sig vid att sticka sitt barn? Det känns inte som så, mer som en sak man bara får acceptera.

Många verkar förväxla denna Diabetes Typ 1 med Diabetes Typ 2 och dom är faktiskt väldigt olika. Vi har fått många "pepptalk" från nära som inte alls känts bra. Man säger saker som att det kunde ha varit "värre"..men om man tänker efter, och sätter sig in i vår situation så kan man lätt se att för oss kunde det inte vara så mycket värre. För vi har precis fått veta att vår son har en kronisk sjukdom. En sjukdom som man inte kan bli frisk ifrån, hans kropp tillverkar inte insulin och det behöver man för att leva. Det är en otrolig koll som krävs av oss som föräldrar, vi ska kunna läsa blodsocker, "se" insulinkänningar, ge glukagonspruta om han svimmar, vi ska kunna i princip allt om diabetes.

När läkaren säger att ett mål för att förebygga senkomplikationer som dom har är att ingen ska behöva bli blind för att dom har Diabetes, det är ett rimligt mål. Så sitter man som på spikar som förälder. Det är inget rimligt mål, för oss är det ett självklart mål. Då vill jag ändå påpeka att vi har en superbra läkare, han är ärlig rakt igenom och otroligt pedagogisk. 

Jag tror att det är svårt för en del att förstå hur svår Diabetes egentligen är, det är en ständig balansgång. Läste förut att vid 1mmol/l svimmar man, Adrian har varit nere på 1,5 mmol/l...bara en sådan sak skrämmer mig. Om han blir sjuk, får feber eller magsjuka kan det bli så allvarligt att man måste läggas in på sjukhus då kroppen kräver med insulin vid infektion. Man får INTE hålla på att dutta på med insulindoserna och ändra hela tiden utan försöka ha is i magen vid en del höga blodsockervärden, annars kan han få en rejäl dipp senare. 

Ja, nu spyr jag ut lite galla i bloggen..jag behöver få ur mig lite tankar och berätta för andra om hur det fungerar till viss del för oss nu..bara för att Diabetes är en "vanlig" sjukdom betyder det inte att den är enkel på något sätt. Inte alls, den är nämligen skitsvår! Nu måste jag laga middag så vi äter i tid här hemma.. 

 

En nyfödd Adrian...


En liten Tindra...



Publicerad: klockan 15:44:39.
Arkiverad under: Allmänt

Kommentarer
Postad: klockan 18:52:27.
Postat av: Emma
Jag sänder er en tanke. Kan faktiskt inte sätta mig in i situationen!! Vet faktiskt inte vad jag ska skriva. En vän till mig har typ 1. Hans mamma lärde sig lyssna på andetagen och kan nu säga om hans blodsocker är på väg åt fel håll endast på hans andning. Ta hand om er!
Postad: klockan 20:00:41.
Postat av: dess
SÅ bra skrivet!!! Du får ut allt på ett sånt bra sätt! Skickar en stor kram
Postad: klockan 22:15:39.
Postat av: Lina
Många stora kramar vännen!!!
Postad: klockan 14:43:45.
Postat av: Sara
Grattis till bebis i magen!



Jag kan inte säga att jag vet hur det känns eller vet hur det är att ha ett barn med en kronisk sjukdom.. Men jag kan skicka lite styrkekramar och önskar er lycka till med allt!



Hoppas ni får en mysig söndagkväll.
Kommentera
:Namn :Kom ihåg mig?
:E-postadress (publiceras ej)
:URL/Bloggadress


Kontakta mig



Sök i bloggen
Statistik
  • Besökare just nu:
  • Besökare idag:
  • Senaste veckan:
  • Senaste månaden:
  • Besökare totalt:

bloglovin



BaraBlogg - De bästa föräldrabloggarna

Joinat
Allmänt
Blogglista.se Top Personligt bloggar
Lägg till Blogg
Blogglistan Blogvertiser
bloggar SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen
BloggRegistret.se bloggstarts Topplista

Reklam
RSS 2.0