Ja jag erkänner, ångesten har tagit över makten idag. Den har slagit ner mig i fosterställning, ständigt på jakt efter mer makt, mer att smärta min själ med. Kan det finnas så mycket mer smärta än denna?

Därför har det varit dålig uppdatering och näst intill total tystnad från mig här. Jag blir så arg när min ångest tar över, förbannad rent ut sagt för detta är inte jag. Jag är glad, positiv och lycklig.. Detta är inte jag, idag är det inte jag.

Men nu är det nog, imorgon är jag tillbaka med styrka och då har jag bankat lite vett i huvudet på mig själv.  Imorgon blir det träning, förhoppningsvis en liten promenad och eventuellt lunch med söta Jessica.

Jag saknar att ha något att göra om dagarna, att gå till jobbet och göra lite nytta. Men frågan är man orkar med det nu? Ja det tåls att fundera på tills på onsdag då man ska till doktor igen. Ska försöka hälsa på min goa kämpe till mormor oxå på sjukhuset!

Puss och kram
ses imorrn...
P.s Det rimmade nästan, visst!? Eller nej det gjorde det inte... *suck*
Rimma är inte min starka sida...

Banka inte så hårt vännen! :)